Året börjar med en till beställning på en enhörning. Den här gången fick den bli guldglittrig och med grått horn istället för brunt. Jag valde att göra några flätor i manen också.
Båda enhörningarna är till samma kund men till olika barn, så då kan det vara bra att kunna skilja dom åt.
Under november kunde man följa mitt arbete med en beställning på en kär familjemedlem. En tovad stabijhoun som heter Obi och som har ett gosedjur som sin favoritleksak, Nöffe.
Obi med Nöffe, 20 cm lång.
När det var dags för leverans kom matte och husse hem till oss och tog med sig Obi. Vad roligt det var att få träffa honom live, jag har ju bara fått studera foton på honom tidigare. En trevlig fikastund fick vi också med Obis husse och matte! 😃
Nikita och Obi med avbilderna i ull.
Efter Obi hade jag en beställning på en Enhörning. Önskemålet var att den skulle vara regnbågsfärgad och med glitter. Jag valde att tova in glittret i ullen på enhörningens bakdel, eftersom jag misstänker att ev glitter i man och svans kommer att försvinna så småningom i leken.
En julklapp till en liten enhörnings tokig tjej.
Nu tar jag några veckors ledighet från ullen och njuter av julen tillsammans med nära och kära!
I januari är jag igång igen med nya härliga projekt och hoppas även att jag ska få till någon ny folksaga också.
Av alla sidor här på min webbplats, leder sidan om Bockarna Bruse. Varje dag har jag besökare som tittar på mina figurer till sagan, vilket naturligtvis är väldigt roligt. 😃
Igår packade jag än en gång ner sagan för vidare färd till en beställare. En liten utveckling har gjorts sedan min allra första tovade Bockarna Bruse, till den jag tovar nu. Men för betraktaren ser den ut ungefär som den första.
Bockarna har fått en armatur och stabilare hovar.Trollet har också en genomgående armatur och bron har fått en stabilare konstruktion.En äng och en stenig mark kan läggas till som ett extra val för den som så önskar.Bockarna Bruse i sin helhet, den 11:e i ordningen.
Min tanke är att skapa fler tovade folksagor, kanske att De tre små grisarna står på tur eller Grodprinsen? Så fort det blir en lucka bland alla beställningar så börjar jag. Jag lovar! 😃
Vill du att jag tovar en kär folksaga till dig? Tveka inte, skicka en fråga eller lägg en beställning i webbshoppen.
Under det senaste året har jag tovat flera familjehundar, men ingen till mig själv. Nu var det dags! Det här är familjens lilla älskling, en stabijhoun vid namn Nikita.
Nikita förälskade sig i ett öskar när hon var ca 1 år. Så fort öskaret låg i ekan på vårt landställe, hoppade hon ner och hämtade det. Hon har faktiskt tagit med det sig det när hon ska sova också. Så det var ju rätt självklart att den tovade Nikita skulle hålla i ett öskar.
Här är några referensbilder. Tovade Nikita är ca 20 cm lång och tovad i svenska finull av lamm, corridaleull och merinoull från Ashford tillsammans med mullbärssilke.
Under sommaren och nu i början av hösten har jag tovat på två beställningar där en önskan fanns att en kär vovve ska avbildas. Den första är en blandning av Jack Russel och mops, ca 20 cm lång och ska så småningom bli en julklapp.
Den andra är betydligt mindre! Här fick jag endast ett litet foto på en sittande Bichon Frisé, så att jag kunde se hur pälsen såg ut, eftersom den lilla älsklingen nu är i regnbågshimlen. 💔 Önskemålet var att det skulle vara en liten vovve på endast 10 cm.
När man tovar en sådan här liten figur, blir det en utmaning att få till små detaljer som ögon, nos och öron. Jag hoppas att jag har lyckats! 😉
De här tre handdockorna finns nu tillgängliga och längtar efter att få tillbringa många stunder med barn.
Dom är bra på att ex lyssna, sjunga, prata känslor, leka, kramas, berätta hur man är en bra kompis och mycket, mycket mer.
Alla är våttovade med nåltovade ögon. När man våttovar filtar ullen ihop sig så pass mycket att den blir slitstark och därmed också väldigt tålig. Med nåltovade ögon behöver man inte vara rädd för att små barn kan plocka av dom och sätta i halsen. Barnvänliga och lektåliga!
I år avslutar vi vår semester med ett härligt bröllop! Då blev det premiär för min sjal som jag tovade tidigare. Klädseln var nämligen ”elegant” för kvinnorna.
Kände mig riktigt fin i min nya klänning med sjalen till.
Som bröllopsgåva valde jag att ge något jag själv skulle uppskatta och som kan stå framme som ett minne från den här dagen. Jag tovade två röda pandor som sitter bredvid varandra på en gren. Dom ska påminna om att vårda kärleken och finnas till för varandra i vått och torrt.
Jag hoppas naturligtvis att brudparet ska uppskatta detta hantverk, som jag med glädje och mycket kärlek har tovat till dom. Att bli bjuden på ett bröllop för att man har betytt mycket för brudgummen under hans barndomstid, betyder oerhört mycket för mig också. ❤️
TACK för att jag fick vara med och dela er stora dag tillsammans då ni blev man och hustru!
När jag startade EN SAGA I ULL var min tanke att man skulle kunna välja olika figurer för att sedan skapa sig en saga eller sångpåse.
Att berätta en saga med konkreta föremål främjar barnets språkutveckling , både på första språket och andra språket. Den ger barnet en annan förståelse för innehållet i sagan och figurerna kan ge inspiration till samtal, återberättande, fantasi och användas som stödord.
När jag arbetade på förskolan tyckte jag om att berätta samma saga på olika sätt: ur en bok, flanobilder, konkreta figurer, genom rim och sånger, ritsagor, och tillsammans med barnen där vi fantiserade ihop en helt ny saga med hjälp av de konkreta figurerna. Dessutom kan man ju också använda dom till att skapa en animerad saga. Så roligt! 😃
Vill du också sätta ihop en unik saga i ull? Hittar du inte alla figurer/ föremål så tovar jag de gärna åt dig.
Madelene, vd för Kulskolorna och förskollärare: ”Förskolan Kulskolan är oerhört glada över att ha möjlighet berätta med hjälp av alla dessa fantastiska figurer under flera år👏👏🤗🤗Kan varmt rekommenderar flera förskolor att använda detta härliga material o dessa figurer som En saga i ull tillverkar💛”
Jag fick ett nytt uppdrag av en tidigare kund. Den här gången var det dags att tova fram en bullterrier. En bullterrier har ju en randig päls vilket inte var det lättaste att få fram. Jag funderade över om jag bara skulle lägga på kardad ull på kroppen och tova in eller om jag skulle tova dit päls som jag sedan plattade till. Jag valde det sista för att jag då kunde jobba lite mer med ränderna….trodde jag!….men den fick en del färgskiftningar i alla fall.
Vovven Jonny har några speciella tecken i pälsen som naturligtvis var viktiga att få fram. Dels har han en vit fläck i nacken och en fläck på nosen med en prick i. Även på magen finns det en del prickar.