Det har tagit lite tid att få Fea fluffig igen. Under torktiden har jag lite då och då petat upp pälsen igen med nålen. Det sista jag gjorde var att gå igenom hela kroppen och lösa upp de små knutor som fortfarande fanns kvar.
Så var det dags för den avslutande trimningen. Jag har köpt en tass trimmare, som passar jätte bra att trimma små ull hundar med. Bladet är bara 1,5 cm brett!
Igår packades hon ner och idag skickade jag iväg henne till ”matte” och riktiga Fea. Hoppas att pälsen håller nu!
Efter att uppbyggnaden av kroppen är färdig, var det dags att tova fast Feas egen päls. Jag brukar börja med huvudet, för då får ulllskulpturen mera liv och en personlighet.
Efter det fortsätter jag med tassar och ben. Många speciella ställningar behöver Fea utföra för att jag ska kunna komma åt att tova.
Efter tassar och ben får magen sin päls och till slut sidor och rygg. Lilla Fea har legat åt många olika håll och jag håller ju naturligtvis i henne också när jag tovar, men efter det upptäckte jag att pälsen var rätt fet och packade ihop sig. Fea såg förskräcklig ut!! 😱 Även om jag fluffade till pälsen så att den såg bra ut, plattade den ihop sig där jag höll i Fea. Hujeda mig!! 😳
En natt låg jag och funderade en stund på hur jag skulle göra. 🤔 Kan jag kanske tvätta Fea med hundshampo? För säkerhets skull tog jag kontakt med Feas ”matte” och rådfrågade. Vi kom överens om att jag skulle testa att tvätta Fea för att se om hon blev fluffigare.
Sagt och gjort! Fea fick ett litet spa med hundshampo, dusch och fön.
På en gång packade pälsen ihop sig! Som en kaka!! 😬 Men nu hade jag ju börjat och det var bara att fortsätta och försöka reda ut pälsen när jag fönade. Det tog sin tid! Men till slut var nästa all päls uppfluffad så pass att jag kunde ställa henne på tork. En del päls sitter fortfarande som en liten knus under det fluffiga som jag får försöka lösa upp med en liten nål. Bäst är faktiskt en gammal trasig tovnål.
Nu ska det bli spännande att få se om spa dagen har varit givande för pälsen! Håll tummarna!!
Jag har fått ett nytt uppdrag! En liten hund vid namn Fea. Hon är snart 16 år gammal och matte vill gärna använda hennes päls om det går.
I dagarna har jag sorterat den pälsen jag fick i små högar, en lite mer lockig svart päls och en hög med lite mer gråare päls.
Jag testade att tova päls på öronen och det gick relativt bra utan att blanda i ull. 😃 Jätte skoj! Eftersom pälsen på öronen är lite vågig prövade jag att spraya lite vatten på dom och kramade upp pälsen en aning. Har jag tur så kommer den att ligga så även då den har torkat.
Nu har jag börjat med Feas skägg och än så länge ser hon ju rätt ruffsig ut men det kommer att bli bättre sedan när jag trimmar det till rätt längd.
En anings ull har jag använt, men endast till några bruna stänk i skägget då jag inte kunde hitta den färgen bland Feas skickade päls.
Nu tar vi helg jag och Fea. Hon får stå på hyllan och invänta måndagen och då blir det mer päls på huvudet.
Jag fick en förfrågan om jag kunde använda Zorros päls i ansiktet på en tovad hundskulptur och det är klart att jag ville försöka med det.
Zorro var en liten blandras som var svart från början men som blev väldigt grå i pälsen ju äldre han blev. Att bara ha den gråa hundpälsen i ansiktet och resten av kroppen i svart ull skulle nog se lite lustigt ut, så vi bestämde att det fick vara lite grått runt ögon, på huvudet och nosen samt lite här och där på kroppen.
Innan Zorro vandrade över regnbågsbron, rakade dom honom och sparade hans päls.
Pälsen jag fick innehöll mest korta strån men även några längre på 1,5 – 2 cm. Dom var inte jätte lätta att tova in och det gick absolut inte att blanda upp dom med ullen. Jag fick använda mig av en grov spiralnål för att kunna få fast Zorros egen päls. Det hade nog varit rätt svårt att bara ha den i ansiktet.
Resultatet blev ändå rätt bra och Zorros matte blev jätte nöjd.
Pågående arbete med att skapa lockar i ull och tova fast. I ansiktet syns den gråa pälsen och på bröstet har han fått lite av den vita pälsen intovad.
Zorro är ca 25 cm lång från yttersta bakben till nos, mankhöjd ca 14 cm.
Det har varit vovvar i miniformat, mellan format och större format. Jag har fått äran att tova en katt och andra djur, både nya och nygamla. Även några figurer och dockor har sett dagens ljus, med våttovade tygstycken till kläder. Lite återbruk blev det när två gamla glasburkar förvandlades till ull lyktor.
Jag har lärt mig att färga kardad ull! 🥳 Utan att det tovade ihop sig!! 🙌🏻 Nu är jag sugen på att blanda lite och få fram nya härliga nyanser. Flera handledningar har också skickats iväg, den sista faktiskt igår. 😉
Så TACK för alla skojiga projekt och TACK för alla fina ord från er! ❤️🥰
För några veckor sedan gjorde jag färdigt en ny liten ull hund. Jag har inte skrivit så mycket om den, då den var en gåva från mig till en fin vän. 😉
Min vän brukar passa en liten Cockerpoo som heter Elsa och jag vet att hon tycker väldigt mycket om den, därför var det extra roligt att få tova en så´n till henne.
Bilder på Elsa kunde jag hitta på sociala medier, inte alltid så tydliga men tillräckligt för att jag skulle kunna få ett hum om ev fläckar i pälsen.
Lockarna skapade jag genom att vira tunna ullremsor runt blompinnar och därefer stryka på dom med hett ångjärn. Ett tips som jag har fångat upp av andra toverskor. Innan blötte jag ullremsorna innan jag virade upp dom och sedan skulle dom ju torka, så det tog ju betydligt längre tid.
Frissering på gång. Då använder jag tovnålen, en liten tandborste och saxen
Om du vill se en AI animering och en Elsa i ull som ser levande ut, så finns det att beskåda på både Facebooksidan och Instagram som tillhör En saga i ull. Lite skoj! 😃
Min vän blev i alla fall väldigt glad för Elsa, som nu är placerad på hennes soffbord. Dessutom tyckte hon att jag hade fått dit alla vita fläckar på rätt plats. 👍🏻
Sagan om ”Den lilla gumman” besöks flitigt på hemsidan här jag sett. 😃
Jag tovade den till en förskollärare och fd kollega i början av år 2020 att använda i verksamheten på förskolan. Den lanserades på hemsidan flera år senare, då det hade gått 70 år sedan Elsa Beskows bortgång.
För några dagar sedan fick jag ett foto skickat till mig där man ser hur barnen får hjälpa till att illustrera sagan med hjälp av figurerna under en samling. 🥰
Sagan har använts flitigt under dessa år, fick jag veta, och gör så fortfarande. 😃 Barnen älskar den! Väldigt roligt att höra! 😍 Det är också härligt att få se att dom fortfarande är lika fina efter snart 6 år.
Vi besökte bl.a en Alpacka farm där jag köpte kardad alpacka ull, sååå mjuk och gosig! Den ska jag nog tova något till mig själv med.😊 På olika marknader hängde fina fårskinn, stickade ullplagg och tovade sittdynor, tofflor, figurer mm. Vi besökte Borgholms slottsruin där ”Fårets dag” ägde rum. Många utställare i fårets tecken förstås, men också vallning av får, fårklippning och några olika får raser att beskåda. Man kunde prova på både kardning av ull, nåltovning och våttovning. Vi åt ”får” hamburgare 👌🏻 och njöt av varsin ”får” glass sittandes på en höbal i solskenet. 😋
🐑🍃🐏🍂🐑🍃🐏🍂🐑
Nu känns det väldigt inspirerande att få sätta sig i ateljén igen och få tova. Det var ett tag sedan, men idag var det dags att fortsätta med den lilla vovve som jag tidigare har påbörjat.
Jag fick en beställning på en liten Malteser hund. Pälsen på den är ju lite vågig och fluffig på sina ställen.
Här fick jag ta fram mina blompinnar. Genom att vira ullremsor runt blompinnarna och sedan stryka på ullen med hett ångstrykjärn, kan jag skapa fina ullskruvar.
Jag brukar börja med att sätta päls på nosen, på så sätt får den en personlighet tycker jag. Öronen och resten av huvudet sparar jag till sist, när hela kroppen är färdig.
Ullskruvarna klipper jag i lagom bitar och glesar sedan ut dom innan jag tovar fast dom på kroppen. En Malteser har en tjock, skinande blank och silkeslen päls, läste jag, så jag har valt att använda fin merinoull blandat med mullbärssilke.
Tack för beställningen och hoppas att kunden blir nöjd. 🤗 Ha en trevlig Valborg och 1 maj helg! 🔥
Vi är många som nåltovar olika djur och populärast är nog hundar. Många av oss har lärt oss genom egna erfarenheter och träning, även jag. Några smarta tips har jag också fått genom att studera hur andra tovare gör. Så, det här är mitt sätt att nåltova ett djur. 😊
För att få rätt proposition på djuret, skriver jag ut en bild i rätt storlek. Bäst är att ha en bild från sidan, så att jag kan se huvud, kropp, svans och ben. Utefter bilden skapar jag sedan ”skelettet” i aluminiumtråd. Den är lättare att böja till än vanlig ståltråd.
När skelettet är färdigt börjar uppbyggnaden av kroppen. Jag tycker om att arbeta med ull från Finullsfår. Den ullen är mjuk och lättarbetad. Läs mer om Finullsfåret här
Den kardade finullen kommer i stora mjuka sjok, som är lätta att dra en lagom remsa ur när det är dags att nåltova.
Till min hjälp under arbetets gång har jag flera olika verktyg:
Tovmatta, tovnålar, sax
Nålarna har olika form och storlek
alla har små hack i spetsen
Hållare med flera nålar i
Den här har sju nålar
den använder jag till borsten
Blompinnar i olika storlekar
Ett blending board
Kammar i metall
Med borsten och hållaren med sju nålar, tovar jag en lång remsa av finull som jag sedan virar runt skelettet. Mellan varven tovar jag ihop ullen med hjälp av en grov tovnål.
Jag börjar med kropp och ben
och när kroppen är lagom stor fortsätter jag med huvudetoch tassar.
Käke, nos och öron tovas som separata delar och tovas på plats när huvudet har fått rätt storlek och ögonen sitter på plats. Här är det bra att använda en finare tovnål och en tovnål som är bra på att packa ihop ullen.
Med hjälp av blompinnarna kan jag rulla en tunn remsa ull till en nos och jag kan också skapa små lockar till öron eller päls. För att få öronen riktigt platta brukar jag våttova dom efter att jag har nåltovat fram formen. Sedan stryker jag på dom med ett hett järn eller använder en plattång.
Nu är det dags för pälsen! Till den använder jag ull från Corridale fåret och glansigt mullbärssilke. Corridale ullen ligger i sk långa tops. Den är inte kardad som en stor platta, där ullen ligger som ett tyg, utan ligger i långa remsor i fiberns riktning. Ganska ofta behöver jag blanda ihop olika färger för att få en nyans som liknar pälsens. Då tar jag fram mitt ”blending board”, det är som en stor karda där jag kan lägga ullfibrer ovanpå varandra.
Två olika bruna nyanser blandas med fin blandning av silke och merinoull
Färdig blandad ull i korgen
Att sätta päls på ben och kropp tar sin tid, speciellt om djuret är tecknad i olika färger och har fläckar på ex benen.
Små tunna tussar av ull tovas in cm för cm när pälsen ska skapas. Här är det väldigt bra att ha fina foton på djuret åt alla håll. ( se foto påDJURPORTRÄTT).
När all päls är på plats är det dags för det sista, att ev tova ner ullen lite med den finaste tovnålen, kamma och trimma med saxen.
Efter många timmars arbete är så djuret färdigt för leverans
Det här är Jussi, som tovades som ett minne efter en kär vän till husse.
Bertil :”Det var en väldigt fin känsla att få Jussi som en tovad version. Nästan som om han kommit tillbaka en smula. Fantastiskt fint arbete! Tack!”
En saga i ull 