Pedagog med passion för handarbete, foto och pyssel. Sedan några år tillbaka är mitt stora nöje att skapa med ull, både genom nåltovning och våttovning.
Det har tagit lite tid att få Fea fluffig igen. Under torktiden har jag lite då och då petat upp pälsen igen med nålen. Det sista jag gjorde var att gå igenom hela kroppen och lösa upp de små knutor som fortfarande fanns kvar.
Så var det dags för den avslutande trimningen. Jag har köpt en tass trimmare, som passar jätte bra att trimma små ull hundar med. Bladet är bara 1,5 cm brett!
Igår packades hon ner och idag skickade jag iväg henne till ”matte” och riktiga Fea. Hoppas att pälsen håller nu!
Efter att uppbyggnaden av kroppen är färdig, var det dags att tova fast Feas egen päls. Jag brukar börja med huvudet, för då får ulllskulpturen mera liv och en personlighet.
Efter det fortsätter jag med tassar och ben. Många speciella ställningar behöver Fea utföra för att jag ska kunna komma åt att tova.
Efter tassar och ben får magen sin päls och till slut sidor och rygg. Lilla Fea har legat åt många olika håll och jag håller ju naturligtvis i henne också när jag tovar, men efter det upptäckte jag att pälsen var rätt fet och packade ihop sig. Fea såg förskräcklig ut!! 😱 Även om jag fluffade till pälsen så att den såg bra ut, plattade den ihop sig där jag höll i Fea. Hujeda mig!! 😳
En natt låg jag och funderade en stund på hur jag skulle göra. 🤔 Kan jag kanske tvätta Fea med hundshampo? För säkerhets skull tog jag kontakt med Feas ”matte” och rådfrågade. Vi kom överens om att jag skulle testa att tvätta Fea för att se om hon blev fluffigare.
Sagt och gjort! Fea fick ett litet spa med hundshampo, dusch och fön.
På en gång packade pälsen ihop sig! Som en kaka!! 😬 Men nu hade jag ju börjat och det var bara att fortsätta och försöka reda ut pälsen när jag fönade. Det tog sin tid! Men till slut var nästa all päls uppfluffad så pass att jag kunde ställa henne på tork. En del päls sitter fortfarande som en liten knus under det fluffiga som jag får försöka lösa upp med en liten nål. Bäst är faktiskt en gammal trasig tovnål.
Nu ska det bli spännande att få se om spa dagen har varit givande för pälsen! Håll tummarna!!
Jag har fått ett nytt uppdrag! En liten hund vid namn Fea. Hon är snart 16 år gammal och matte vill gärna använda hennes päls om det går.
I dagarna har jag sorterat den pälsen jag fick i små högar, en lite mer lockig svart päls och en hög med lite mer gråare päls.
Jag testade att tova päls på öronen och det gick relativt bra utan att blanda i ull. 😃 Jätte skoj! Eftersom pälsen på öronen är lite vågig prövade jag att spraya lite vatten på dom och kramade upp pälsen en aning. Har jag tur så kommer den att ligga så även då den har torkat.
Nu har jag börjat med Feas skägg och än så länge ser hon ju rätt ruffsig ut men det kommer att bli bättre sedan när jag trimmar det till rätt längd.
En anings ull har jag använt, men endast till några bruna stänk i skägget då jag inte kunde hitta den färgen bland Feas skickade päls.
Nu tar vi helg jag och Fea. Hon får stå på hyllan och invänta måndagen och då blir det mer päls på huvudet.
Jag har gjort en ny handledning i nåltovning, för den som har prövat på nåltovning och vill lära sig lite mer.
Lär dig hur du tovar en enkel kropp, dekorerar den med färgad ull, tovar öron, nos och svans och hur man sätter fast dom på ett snyggt sätt.
Om du inte har tovnålar, tovdyna och ull så kan du beställa det tillsammans med handledningen.
Om du bara vill beställa handledningen tillsammans med ull, kan jag ordna det också. Då får du 25 gr finull, samt corriedale ull i de färger du önskar, 10 gr/ st.
I ”våttovade smycken” finns flera handledningar samlade. Här kan du lära dig att våttova Knapphalsband, Pärlhalsband, Godis halsband och Stela Smycken.
Gör det som ett litet våttovnings paket där handledning, bubbelplast, olika färger på ull, pärlor och aluminiumtråd ingår. Rolig present för den som tycker om att pyssla! Välj mellan att skapa dina smyckespärlor i finull eller corriedale ull. Det du behöver ordna själv är ex sytråd, synål, sax, tetång, kruskavel.
Nu finns en handledning upplagd där du som är ny på nåltovning kan pröva på att tova i kak- eller sandformar. Det är oftast det allra lättaste för barn och om man är nybörjare.
Handledningen har 18 sidor med foto och text och tre olika övningar, från det enklaste till att öva på att skapa de mindre detaljerna.
Till handledningen medföljer även ”Grunderna i nåltovning” där du ser hur du blandar ullen till en ny nyans och får lära dig att tova en liten boll.
Båda dokumenten är i pdf-fil och skickas via mail för egen utskrift.
Jag fick en förfrågan om jag kunde använda Zorros päls i ansiktet på en tovad hundskulptur och det är klart att jag ville försöka med det.
Zorro var en liten blandras som var svart från början men som blev väldigt grå i pälsen ju äldre han blev. Att bara ha den gråa hundpälsen i ansiktet och resten av kroppen i svart ull skulle nog se lite lustigt ut, så vi bestämde att det fick vara lite grått runt ögon, på huvudet och nosen samt lite här och där på kroppen.
Innan Zorro vandrade över regnbågsbron, rakade dom honom och sparade hans päls.
Pälsen jag fick innehöll mest korta strån men även några längre på 1,5 – 2 cm. Dom var inte jätte lätta att tova in och det gick absolut inte att blanda upp dom med ullen. Jag fick använda mig av en grov spiralnål för att kunna få fast Zorros egen päls. Det hade nog varit rätt svårt att bara ha den i ansiktet.
Resultatet blev ändå rätt bra och Zorros matte blev jätte nöjd.
Pågående arbete med att skapa lockar i ull och tova fast. I ansiktet syns den gråa pälsen och på bröstet har han fått lite av den vita pälsen intovad.
Zorro är ca 25 cm lång från yttersta bakben till nos, mankhöjd ca 14 cm.
Här beskriver jag i korthet hur jag skapar en waldorfinspirerad docka helt i naturliga material.
Jag börjar alltid med att skapa dockans huvud med hjälp av finull och en tovnål. Från en liten boll växer huvudet så sakteliga fram. När den har fått en viss storlek lägger jag till halsen som sedan stoppas ner i tubgas.
Lager för lager byggs huvud och ansikte upp och när det är i stort sett färdigt, testar jag att lägga över en bit docktyg, dvs hudfärgad trikå, för att se hur dockan kommer att se ut och om jag behöver förbättra något.
Alla detaljer i ansiktet suddas ut en aning när tyget kommer över, så mun, kinder, näsa etc behöver vara lite grövre i ullen för att de ska synas.
Är jag nöjd syr jag en ”påse” i docktyget som följer huvudet och halsen och som sedan träs över.
Munnen markeras med några stygn.
Ögonen markeras med en tråd och broderas i flera lager.
Nu ska mun, haka och ögon markeras.
Med en lång docknål syr jag små stygn i munnen som sedan fixeras på huvudknoppen. Jag brukar också sy ett par stygn med broderitråd så att munnen får lite färg. Ett litet stygn under läppen markerar munnen ytterligare. Ögonen broderas och fästes också på huvudet. Runt halsen viras en tråd några varv och det överblivna tyget på huvudet sträcks och sys ihop. Där ska ju håret vara sedan så det kommer inte att synas.
Dags att sy kroppen i docktyget, som sedan fylls med texelull. Texelull har den egenskapen att den inte tovar så bra och passar utmärkt till fyllningar i ex kuddar, täcken och dockor. När man fyller kroppsdelarna gäller det att göra det så jämnt som möjligt, så att inte det känns knöligt. Det kan vara lite knepigt att få jämna armar och ben och som dessutom känns lite fasta, men övning ger färdighet! Längst ner i magen fyller jag lite extra ull för rumpan. Huvudet träs ner i magen och tyget från kroppen sys ihop med dockans hals.
Rumpan markeras med en tråd som sticks ut på magen där en navel skapas.
Fötter, fotvalv och knän/knäveckmarkeras med ett ”allt-i-ett” stygn
Även armbågen markerar jag med ett litet stygn.
När håret ska skapas använder jag tvåtrådigt kamgarn av ull. Kamgarn används till yllebroderier och finns i en mängd färger. Jag brukar välja två färger i samma nyans för att få lite liv i håret. I det här fallet blev det lite för ljus färg till det mörka, men det blev rätt bra ändå. Jag virkar en hätta som jag syr fast på huvudet. I hättan sätter jag fast ”hårstråna” med hjälp av virknålen.
Kamgarnet nystas upp och virkas till en hätta.
Runt en bok viras kamgarnet för att stråna ska bli lika långa.
Två strån viks dubbelt och träs in genom en maskbåge och sedan genom öglan på hårstråt. På så sätt blir det fyra strån i varje maskbåge. Tidigare tog jag tre trådar ihop men då fick dockan ett väldigt tjockt hår.
Jag börjar längst ut och jobbar mig inåt i cirklar. Efter det blir det en första frisering av håret.
Nu ska kläderna skapas! Kjolen nunotovar jag med fin merinoull och mullbärssilke på silkestyg.
”Nuno” är japanska och betydet tyg eller väv, dvs tygtovning.
Nunotovning: Det här blir ett tunt och väldigt mjukt tyg som passar utmärkt till kläder.
Stycket delas på mitten till två kjolsdelar.
Jag syr också en överdel i trikåtyg. Ibland syr jag ihop den med kjolen till en klänning, ibland blir det en tröja till en kjol.
Dockan får också ett par trosor i bomullstyg.
Till knappar nåltovar jag några små kulor som jag sätter fast i tröjan och en ögla i broderigarn att sätta fast i knapparna.
På med kläderna, frisera lite till kanske och sy fast rosetten i håret.
Dockan är färdig efter många timmars arbete.
Dags att packa ner dockan och skicka iväg till ett litet barn. Den här dockan ska lilla Alba få.
Nåltovning passar alla som är över 10 år, är pyssliga, vill pröva ett nytt handarbete och har tålamod. Yngre barn behöver ha en vuxen som handleder dom då nålen är väldigt vass och det finns risk för att man kan sticka sig.
I startkitet ingår en tovningsdyna helt i ull, finull, corriedale nystan i flera färger och två kvalitetsnålar samt lite information om de olika delarna. Så småningom kommer jag att erbjuda enkla handledningar som passar nybörjaren.
Om man redan är van vid nåltovning och vill ha en bättre tovdyna än de i skum, kan man nu beställa en mindre helt i ull. En tovdyna i ull har många fördelar bl.a att den är väldigt hållbar, den är miljövänlig / nedbrytbar och att det inte fastnar skumrester i arbetet. Jag gjorde en egen tovdyna helt i ull för många år sedan som jag älskar och använder fortfarande!
En sittdyna i 100% finull, våttovad i fyra lager och dekorerad med corridale ull. En sådan här dyna håller ditt barn både varm och torr. Ullen är ju fårets eget skydd mot väder och vind och dess naturliga fetter gör att det står emot väta samtidigt som det slår ifrån sig smuts.
Regnar det lite ute lägger sig vattendropparna som små pärlor ovanpå ullen.
Här har jag lagt sittdynan ovanpå vatten. När man lyfter upp den rinner allt vatten av och lämnar endast droppar ovanpå ullen. Sitter man på dynan och det är lite fuktigt i naturen blir den naturligtvis lite fuktig undertill, men det tar lång tid innan fukten har letat sig upp genom ullfibrerna till sittytan.
Perfekt att sitta på i barnvagnen, pulkan, cykelvagnen och på utflykter under årets alla årstider. Den är lätt att rulla ihop, väger lite och tar inte jätte mycket plats. När man kommer hem hänger man upp dynan så att den får vädra och torka.
Vill man inte att sittdynan ska se ut som en hund så går den att få som 🐱🐭 🐰🦊🐻🐯🐸🐑 eller något annat fint djur som man tycker om.
En saga i ull 