Nu har turen kommit till spindlarna! Tänker man på en spindel så tänker, i alla fall jag, på en svart spindel. Det kändes inte så inspirerande att tova svarta spindlar, så jag letade efter en färgglad spindel på ”nätet” och hittade den här
Den fick bli min inspiration! Här har några krupit upp på en stor sten i skogen.
Jag har ju glömt att visa dig min senaste tovade gåva!
Det är ett porträtt av en liten ragdoll kattunge som har en väldigt söt liten nos.
Undrar om hon är släkt med Maja Gräddnos i Pelle Svanslös?
Vad tror du?
Nu har alla hararna fått sin päls. Dom har varit hos frissan som kammade till allt och ansade morrhåren. Sedan blev det en tur till fotografen.
Det blev många foton och hararna var lite oense om vilket foto som blev bäst, så här kommer dom, både i korg och i skogens glänta.
Efter att ha varit hos fotvårdsspecialisten och fått fina fötter har alla harar fått välja sina egna öron och fått lite mer färg och personlighet i ansiktet.
Igår fick Jösse hare besöka körsnären. Halva pälsen ”syddes” och när han kom hem därifrån inspekterade de övriga hararna hans fina päls.
När alla harar är lika fina och svansarna är på plats blir det besök hos frisören för den sista finishen och trimning av morrhår! 😊
Jag tror att dom sedan hoppar vidare till fotografen för en fin gruppbild.
🐰🐰🥕Håll utkik! 🥕🐰🐰
Nu har jag börjat att tova på den stora beställningen jag nämnde i mitt förra inlägg. Många djur och flera Bockarna Bruse sagor! 😃
Under de senaste veckorna har jag våttovat de delar som behövs för sagorna, ex ängar, broar och bäckar. Jag passar på nu innan jag flyttar ut till skärgården för årets sommarvistelse.
Jag har också börjat att tova på djuren till sångpåsarna. Först ut är fyra harar. Jag gör alla fyra samtidigt så att de blir relativt lika. Just nu ser de ut som små ailiens med ögon utan pupiller, men snart blir de nog mer har-lika.
De senaste dagarna har jag ägnat tid åt att tova tassar på alla harar, sedan ska öronen komma på plats innan hararna får sin päls och små svansar.
Det är så roligt när jag får fler beställningar från samma kund. Den här gången var uppdraget att försöka återskapa en ponny från några fotografier jag fick skickade till mig. Det blev en ponny i sin ungdoms dar, då den blev en anings smalare än originalet. 😉 Kunden blev nöjd ändå! Tack snälla!
Nu är det dags att förbereda för en stor beställning med andra djur till några förskolor i Värmland.
Jag har länge gått och funderat på hur jag kan märka mina skapelser med en fin etikett. Klisterlappar ramlar ju bara av och bomullsband känns inte så bra heller. Beställde faktiskt tyglappar som man kan vika och sätta i en kant på ex handdockorna, men loggan blev så otroligt liten. 😕
Så dök ”Clurigt” upp i mitt nyhetsflöde eller Sala laser, som företaget egentligen heter. Här kan man välja etiketter i mjukt läder eller konstläder och du kan få dom helt i din egen design. Dessutom kan du välja om du vill få små hål i lädret så att det blir lättare att sy fast dom och det finns fler färger att välja mellan.
Mycket trevligt bemötande och snabb leverans, jag beställde dom en fredag och på tisdagen fanns dom i min brevlåda .
Jag är supernöjd!
Att göra sagostunden till något speciellt och kanske lite magiskt får barnen att tindra med ögonen. Av erfarenhet vet jag att barn tycker om när man dramatiserar sagan med hjälp av små figurer, dom kan också vara med och själva flytta figurerna och kanske blir sagan en helt annan till slut.
Varför inte plocka fram en speciell sagomatta till dessa tillfällen. Var på mattan kommer sagan att utspela sig idag?
Är det i skogen, på ängen, i sjön eller behöver figurerna röra sig runt på mattan?
Mattan är våttovad helt i ull med nåltovade detaljer som stenar, blommor, vass och en liten mur. Här kan barnen leka sagan själva eller hitta på en egen saga, för i sagans värld kan ju allting hända.
Har du en annan idé om hur just din sagomatta ska se ut?
Hör av dig till mig så kan jag tova just din unika sagomatta.
Här kan du se fler foton på sagomattan
Jag blev så glad igår, när jag i en grupp på Facebook fick läsa att en pedagog hade våttovat med barnen på hennes förskola. Hon hade fått tillgång till nyklippt fårull, den tog hon med sig till förskolan där barnen fick hjälpa till att karda ullen först innan våttovning. 😃 Dom använde också färdig kardad ull i olika färger.
Så här skriver Jessica om upplevelsen tillsammans med barnen:
”Första tovningen gjord, med barnen på mitt jobb, bästa test panelen😍
Dom fick känna, klämma och lukta på ullen. Sedan fick dom prova karda den, vilka kämpar🙂
Nu började det riktigt roliga. Vi använde ullen vi kardat men även ”färgad köpe ull”.
Barnen fick stoppa ulltussar i tesilar som dom sedan fick ”plaska” runt med i såpavatten.
Så kul dom hade, nästan 1 tim va dom upptagna med att göra bollar. Fick avbryta dom för lunch🙂😂
Dessa bollar ska vi sätta snöre i och hänga i påskriset istället för fjädrar.”
Tänk om våra barn kunde få uppleva att få se fåren beta i hagarna, vara med om när dom klipper fårens ull, få ta med sig ull till förskolan eller hemmet, känna, lukta och titta på ullen för att sedan få tillverka något av ullen genom våttovning.
Vilket fantastiskt projekt det kan bli!
Att våttova är ett urgammalt hantverk och ett kulturarv, fåren bidrar till öppna landskap och när vi använder den klippta ullen återanvänder vi den och skapar något nytt.
Dessutom kan man få in många av läroplanens mål i Lpfö 18.
Varför inte prova du också? Här kan du köpa små nystan av kardad ull samt handledning i hur man våttovar i tesil. 😃
Den här veckan har jag avslutat några projekt som jag länge har tänkt att tova.
Den första är en ekorre som skulle vara mer lik en riktig ekorre än den jag tidigare har tovat och så ville jag att den skulle vara på språng. Den är ungefär lika stor som en riktig ekorre, det största djuret jag har tovat hittills. Du hittar den här: DJUR
Det andra projektet är en våttovad poncho. Tidigare har jag prövat nunotovning, då man tovar fast ull på silke- eller sidentyg, men den här gången ville jag bara använda ull. Jag skissade upp hur ponchon skulle se ut och funderade länge på hur jag skulle våttova den utan att behöva sy i den. Jag beslöt mig för att använda en mall och rita av den från en virkad poncho jag hade. Sedan måste man göra mallen betydligt större eftersom ullen krymper.
Jag använde merinoull med mullbärssilke och dekorerade med ”regnbågsfärgad” ull. Dessutom ville jag prova tekniken ”cut out” också.
Så här blev resultatet efter några dagars torkning och till sist ångstrykning på ull läget.
Det kommer definitivt blir fler tovade ponchos, men då ska jag göra mallen något bredare över armarna.
Learning by doing! 😉 Ponchon är inte till salu, men går att beställa vid intresse: PONCHO
Båda projekten var riktigt roliga att tova.
En saga i ull 