Pedagog med passion för handarbete, foto och pyssel. Sedan några år tillbaka är mitt stora nöje att skapa med ull, både genom nåltovning och våttovning.
Så blev en liten Stabijhoun färdig! Den här gången provade jag en liggande position, vilket blev rätt lyckat tycker jag.
Nu är den lilla ull-voffsingen hos sin nya ägare och gör henne sällskap.
Dockan har fått öron och jag har sytt ihop alla armar och ben. Hade ju tänkt att hinna sy fast dom på kroppen också, men ibland krånglar det extra mycket med små knutar när man syr….ja, för dockan blir sydd helt och hållet för hand.
Så fick jag en beställning på min handledning i våttovning ”Tova med barn”. Jätte roligt! Jag märker att fler och fler börjar att intressera sig för detta gamla hantverk och härliga material tillsammans med barn.
Här kommer fortsättningen på dockan, som jag jobbar med lite då och då mellan andra beställningar. Jag har ju en kö på olika hundar att tova under våren också.
Sedan förra inlägget har jag sytt fast tyget på huvudet, markerat munnen och broderat två ögon.
Jag har också sytt kroppen, stoppat den med texelull och sytt fast huvudet i den. Efter det har jag sytt armarna och stoppat dom också.
Nu ska jag ta tag i ben och fötter. Jag funderar lite på att kanske ändra mönstret på dessa och försöka få till fina fotsulor också. 🤔 Det får nog bli dagens projekt tillsammans med påklädning av päls på den hund jag håller på med nu.
Dockan insvept i nunotovat tyg, som sedan ska bli hennes klänning eller kjol.
En dag i veckan har jag hittills ägnat mig åt det lilla dockhuvudet. Det tar sin tid att lägga lager på lager av ull som ska tovas dit på rätt plats. Man får vända och vrida på huvudet och jämföra sidorna med varandra och med den mall jag har ritat.
Ansiktet måste var en anings grovt eftersom det sedan ska få ett överdrag av tyg som slätar ut dragen.
Hela dockan sys för hand med dubbla sömmar.
När dockhuvudet är markerat på tyget, sytt och klippt med sömsmån är det dags att trä på det. Alltid lika spännande att se hur det blir!
Nästa steg är att markera mun, haka och näsa innan tyget sys fast för gott på huvudet och ögonen broderas. Men det blir nästa ”doll making day”! 👶🏻
Året börjar med en till beställning på en enhörning. Den här gången fick den bli guldglittrig och med grått horn istället för brunt. Jag valde att göra några flätor i manen också.
Båda enhörningarna är till samma kund men till olika barn, så då kan det vara bra att kunna skilja dom åt.
Under november kunde man följa mitt arbete med en beställning på en kär familjemedlem. En tovad stabijhoun som heter Obi och som har ett gosedjur som sin favoritleksak, Nöffe.
Obi med Nöffe, 20 cm lång.
När det var dags för leverans kom matte och husse hem till oss och tog med sig Obi. Vad roligt det var att få träffa honom live, jag har ju bara fått studera foton på honom tidigare. En trevlig fikastund fick vi också med Obis husse och matte! 😃
Nikita och Obi med avbilderna i ull.
Efter Obi hade jag en beställning på en Enhörning. Önskemålet var att den skulle vara regnbågsfärgad och med glitter. Jag valde att tova in glittret i ullen på enhörningens bakdel, eftersom jag misstänker att ev glitter i man och svans kommer att försvinna så småningom i leken.
En julklapp till en liten enhörnings tokig tjej.
Nu tar jag några veckors ledighet från ullen och njuter av julen tillsammans med nära och kära!
I januari är jag igång igen med nya härliga projekt och hoppas även att jag ska få till någon ny folksaga också.
Ull, pärlor och handledning till halsband150 kr Välj handledning samt färg på ull här: Material till våttovning
ULL OCH HANDLEDNING I VÅTTOVNING
”Tova med barn” + valfritt tillbehör + minst 4 ull nystan 225 kr För mer information kring våttovning, se här: Barn och våttovning Vad som ingår i ”Tova med barn”, se här: Samlade handledningar
Av alla sidor här på min webbplats, leder sidan om Bockarna Bruse. Varje dag har jag besökare som tittar på mina figurer till sagan, vilket naturligtvis är väldigt roligt. 😃
Igår packade jag än en gång ner sagan för vidare färd till en beställare. En liten utveckling har gjorts sedan min allra första tovade Bockarna Bruse, till den jag tovar nu. Men för betraktaren ser den ut ungefär som den första.
Bockarna har fått en armatur och stabilare hovar.Trollet har också en genomgående armatur och bron har fått en stabilare konstruktion.En äng och en stenig mark kan läggas till som ett extra val för den som så önskar.Bockarna Bruse i sin helhet, den 11:e i ordningen.
Min tanke är att skapa fler tovade folksagor, kanske att De tre små grisarna står på tur eller Grodprinsen? Så fort det blir en lucka bland alla beställningar så börjar jag. Jag lovar! 😃
Vill du att jag tovar en kär folksaga till dig? Tveka inte, skicka en fråga eller lägg en beställning i webbshoppen.
I dag är det 50 år sedan den första boken om Alfons Åberg gavs ut och det firas genom Vänskapsdagen för Sveriges förskolor i Alfons anda. Med Vänskapsdagen vill Friends, Bok-Makaren och Raben & Sjögren skapa en firardag som hyllar vänskap.
”Gunilla Bergströms älskade barnboksfigur, Alfons, har i alla år klurat över vänskap och Friends har i 25 år arbetat för barnens trygghet. Vänskap kan vara lätt och självklart men också krångligt och svårt. Och om vikten om att finnas där för varandra, stå upp mot fördomar och grupptryck.” står det på Espresso media
Visst är det så! Det är så viktigt att kunna prata om och visa sina känslor, men lika viktigt att kunna tolka andras känslouttryck och det är inte alltid så lätt.
När jag jobbade på förskola arbetade vi mycket med hur man är en bra kompis. Vi läste bl.a ”Mera miner med Alfons” där han så bra uttryckte sina känslor. Vi tittade på olika känslouttryck på foton och försökte klura ut om fotot visade ex en arg eller ledsen person. Barnen berättade om sina egna känslor, vi målad och skapade….men framför allt fanns vi till hands vid konflikter där olika känslouttryck visades. Hur blir man kompis igen? Vill den som har varit ledsen/arg ha en kram? Hur gör vi när alla vill vara med i leken? Hur gör vi när båda vill ha samma leksak? Får man slåss / ha sönder något när man blir jätte arg? osv
Att visa hur man känner kan vara lättare för ett barn om det finns en figur eller en bild som visar hur man känner. Att kunna ta i en känsla och visa ”så här känner jag mig just nu”.
Känsloglobisarna: lycklig, glad, sur, ledsen, arg och rädd
När jag började nåltova figurer var just Känsloglobisarna bland det första jag tovade. Sedan vidareutvecklades dom i samarbete med en förskollärare, så att varje känsla fick en färg. Dom har använts i förskolans undervisning och barnen har frågat efter dom när dom inte har varit tillgängliga har jag hört. 😊
Vid en beställning av Känsloglobisar finns möjlighet att välja en egen färg om man hellre vill ha dom i enhetliga.
Tyvärr är Alfons Åberg copyright skyddad fortfarande och det är inte ok att tova en Alfons för att sälja. Upphovsrättslagen gäller!
En saga i ull 