Började dagen med våt tovning, sista delen i ett litet större projekt, där jag både testar olika sorters ull och lär mig hur jag ska göra. En skön start på morgonen, med solen som sken in genom fönstret och på mitt arbete.

Fortsatte med nåltovning, idag utan radions prat och all musik som spelas för 1000:e gången.
Idag hördes bara ett frasande ljud när nålen mötte ullen…. fras, fras, fras……så tyst och vilsamt för både öron och själ…..
Det kanske låter trist, men det var det inte.

Att få vara kreativ och se sitt skapande växa fram är något jag alltid har tyckt om. Det är verkligen rogivande, dessutom är det inte alltid självklart hur jag ska göra, så hjärnan får arbeta också.

Så är det ju ett härligt material jag arbetar med! Mjukheten i ullen, speciellt merinoullen som jag använde idag, och alla härliga färger som jag gärna blandar med varandra för att få fram nya nyanser.

En promenad i solskenet, med talgoxarnas kvitter i träden och vovven Nikita traskandes bredvid. Så härligt med fågelkvitter och äntligen SOL! 🎶
Vi styrde stegen ner mot hamnen och bryggan där Nikita älskar att sitta och blicka ut över hamnen. En stunds sinnesro, känna doften av hav och höra vågorna skvalpa.
Även vovvar tycker om det.

Jag råkade hamna på en sida på nätet, http://www.utforskasinnet.se, där jag läste följande:
”Ensamheten och tystnaden ger näring åt våra kreativa själar.”
Javisst!
Idag var en sådan dag för mig! 🥰